Vad är notdragning
NOT nω4t, sbst.1, förr äv. NÅT, sbst.1, r. l. f. (Mat. 47(NT ) osv.) (() n. KKD 31()); best. -en; pl. -ar (SUFinlH 5: 63() osv.) (() noter G1R 8: (), Hof Skrifs. (); sliter G1R 4: (), Berlin Lsb. (); nötter IErici Colerus 1: 71(c. ), Boivie SvSpr. (; provinsiellt); nöttor Hülphers Norrl. 4: ()).
Ordformer
(noett (: noettgarn). noodh noott(h) not (-oo-, -ht, -th) osv. nott(h) nåt(h) nöt(h)- (i ssgr) (: nöthe sträng(er)) (: Nötetöger))
Etymologi
[fsv. not (pl. notar, noter), sv. dial. not (pl. nöter, nötter); jfr d. not (lånat från nor. l. sv.), nor. not (pl. nøter); isl. nót (pl. nǿtr); i avljudsförh. till NÄT, sbst.]
1) vattendjur. rörligt fiskredskap (av olika typer) såsom vanl. består av en mer l. mindre bågformat nät, vid mitten ofta försett tillsammans med en utdragen säck (kil, kalv ), vilket drages genom vattnet medelst en lina på vardera sidan, vad. (Anm. Orden not o. vad äro principiellt liktydiga, men h
Sverigereportage
Skymningen sänker sig över Vätterns mörka en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig denna augustikväll
Det existerar dags på grund av notdragning en ålderdomlig och numera ovanlig fiskemetod.
Platsen är en fiskeläge nära Vätterns västra strand, ett så kallad notarätt, nära Brandstorp, cirka fyra mil norr angående Jönköping.
I fjärran syns i fjärran ljus ifrån Visingsö som beneath medeltiden fanns en centralort för kungamakten.
Det rasslar under skorna när man går vid de rundslipade klapperstenarna inom den branta strandkanten, var vågorna besitter slagit inom tusentals år.
Brandstorpsbon Bertil Nilsson, som jobbar som skogsvaktare, berättar för att det tidigare fanns tre-fyra notdragare inom varje vik runt Vättern. Idag existerar de ej mer än totalt tre-fyra personer såsom håller treditionen i liv.
-På den denna plats platsen besitter det dragits not sedan talet. inledande gången jag var på denna plats och drog not plats med far. Då plats jag fem år äldre, säger Bertil Nilsson.
Hur länge det dragits not inom dessa vätska är oklart. Det äldsta kända belägget är karto
Notdragning på Sollerön
I den gamla Gruddboboken tryckt kan man läsa nästa om notdragningen här vid Sollerön:
År utfärdade St. Kopparbergs länsstyrelse en stadga för fisket i bl a Siljan. Bestämmelserna visade sig dock otillräckliga på grund av fiskets skydd och nya föreskrifter kom ut tio år senare. Solleröborna skulle då vandra till kungs för för att överklaga dem påbjudna inskränkningarna i fiskerätten. Man framhåller att ett not från en viss storlek samt täthet existerar behövlig till att behärska fånga nors och blikta som ständigt är den tillgängligaste matfisken för den fattiga allmogen på Sollerön. Sockenborna framhåller också inom sina överklaganden vilka vedermödor som existerar förenade tillsammans med att bo på ett ö, bl a får de Wåga lifvet höst och wår under flyttningen med boskapen. Skulle idag notfisket förhindras skulle inom så fall sjön Sillian blifva oss till straff och intet gagn.
Citatet ovan visar fiskets ställning inom Solleröbornas hushållning. Yrkesfiske förekom inte alls, utan fisket gav en värdefullt t
Notdragning
på Torsöfjärden
inom mars
I Socklot är många fiskare samt har inom långa tider livnärt sig på fiske. Fisket besitter gått inom arv från generation mot generation. Vintertid har man hållit på med notdragning. Notdragning gjorde man sista gången inom Socklot år då lönsamheten sinade för allt besvär och tungt arbete liksom gjordes. År tog man upp traditionen igen på hobbynivå samt efter detta har man dragit not varje vinter då isens tjocklek tillåtit.
Socklot not kallas dagens fiskelag samt de äger själva bundit och tillverkat noten liksom används. Den är cirka meter bred och den dras beneath isen inom cirka meter. Den totala ytan såsom fiskas från är cirka 15 hektar.
Vintern blev jag tillfrågad om jag ville artikel med på notdragning samt såklart ville jag detta. Söndag 4 mars vilket var enstaka solig samt fin vårvinterdag, begav oss