Vad är cyklisk tidsuppfattning
Lokalisation av tiden
Vår känsla till tiden
Ó Hanna Adler & Björn Adler
Hur vi uppfattar tiden, samt förhåller oss till denna, är många individuellt. oss människor besitter ingen medfödd, inbyggd, tidsuppfattning.
Istället existerar det därför att detta begrepp till tiden liksom existerar inom olika kulturer är socialt inlärt samt speciellt anpassat till respektive kultur.
Den subjektive upplevelsen av tiden blir ett viktig sektion av vår egen identitet. Samtidigt tillsammans med den subjektiva känslan från tid existerar det
objektiva vilket definierar till oss hur lång ett minut, entimme är.
Tid, rum, kännedom och rörelse är centrala begrepp liksom på olika sätt existerar starkt sammankopplade med varandra. Den rumsliga processen
berör grundläggande observation medan uppfattande av ”tiden” mer existerar en fronto-temporal process. Medvetandet berör detta som finns i
nuet på kortikal nivå. Rörelsen kan artikel sammanlänkad tillsammans med tid samt rum var den förmå handla angående flera hä
Kategori Bild: Skaparguden Brahma äger fyra ansikten, ett åt varje väderstreck för för att kunna orientera sig innan han börjar sitt skaparverk. Lästid 11 minuter Enligt hinduiskt tänkande existerar världens tillväxt cyklisk - världen uppstår, utvecklas samt går beneath i ständigt återkommande perioder. Världen besitter inte skapats ur intet, som detta uppfattas inom andra religioner, utan ursubstansen till världsalltet (universum) finns hos detta gudomligt eviga, alltet. detta är detta eviga liksom i gestalt av skaparguden Brahma tillsammans med bestämda intervall utvecklar nya världsallt på grund av att därefter dra tillbaka världsalltet inom sig egen. Tiden mellan världsallten, den långa "natt" då världen är upplöst, kallas Brahmanatt. Enligt hinduiskt tänkande är världens utveckling cyklisk - världen uppstår, utvecklas och går under inom ständigt återkommande perioder. Världen har ej skapats ur intet, likt det uppfattas i andra religi
I våra helgfiranden finns spår av den cykliska tidsuppfattning som Mircea Eliade menade kännetecknade arkaiska kulturer. detta skriver John Sjögren. Det verkar onekligen finnas något i den mänskliga naturen som skapar ett behov av igenkänning. Det blir om ej annat tydlig vid våra återkommande högtider. Vi känner nog samtliga någon såsom vill äga allting precist likadant varenda jul, påsk eller sommarsolstånd. Allting bör ske i enlighet med ett fastlagt schema. Även det maximalt sekulariserade firande kan fungera som enstaka helig ritual, tryggt upprepad år efter år. Om man ska tro religionshistorikern Mircea Eliade (–) går denna impuls långt tillbaka inom mänsklighetens historia. I sin bok Myten angående den eviga återkomsten. Arketyper och upprepning (), som för tillfället återutges inom Bokförlaget Stolpes klassikerserie (översättning Dan Shafran och Åke Nylinder), hävdar Eliade för att i stort sett samtliga arkaiska människor och kulturer levde inom en cyklisk tidsuppfattning var handlingar fick sin fras just inom upprepandet. Detta
Kategori Bild: Hinduer behöver inte besöka ett tempel för för att be. dem flesta hinduiska familjer äger ett husaltare där dem kan offra och be till sina gudar. Lästid 10 minuter Hinduismen räknas liksom den äldsta bland världsreligionerna och äger sina rötter i Indiens uråldriga historia och litteratur. Hinduismen har ingen grundare utan är istället uppbyggd vid ett flöde kunskaper ifrån många olika religioner liksom med tiden har bakats samman mot en allsidig lära. Impulser från bl.a. grekisk sagor, persisk tro, kristendom samt islam besitter lett mot att lärans innehåll äger byggts vid och förändrats genom historiens gång. Den hinduiska lärans tolerans och dynamik inför andra religioner äger gjort för att den tillsammans med tiden överlevt både erövringar och andra rivaliserande religiösa läror. Hinduismen räknas som den äldsta bland världsreligionerna samt har sina rötter inom Indiens uråldriga historia samt litteratur. Hinduismens grunder
Ingen start - inget slut
Ingen början - inget slut
Hinduismen
En dynamisk religion
En dynam