Raggigt djur
Märkliga havsdjur likt spolades upp på nation
Havet existerar fullt från märkliga varelse som lever på olika djup. då starka vågor och kraftiga oväder river upp havet är kapabel de sköljas med upp på nation. Här existerar några från de intressanta djur såsom har setts på olika platser inom världen beneath
Det finns djur såsom lever vid över meters djup, inom den mesopelagiska zonen, djup som ligger bortom vad vanliga människor har utforskat eller kunnat nå likt dykare. dem varierar inom storlek ifrån små mot enorma. Bilder av dem här djuphavsdjuren har publicerats på internet och fått stor uppmärksamhet.
Berättelser om märkliga, rosa varelse och med mycket hår, oidentifierbara sjödjur var bara början vid vad människor hade för att berätta ifall sådana denna plats udda fynd som spolats upp vid land. enstaka del besitter tagits angående hand från de boende i området som skatter, medan andra har skickats till forskare.
Raggig varelse
Ett från fynden fanns ett stort djur tillsammans raggigt hår.
Det mystiska djuret spolades upp på enstaka strand inom Filippinerna inom maj. Den kallades ”Globster” och blev tagna
Röding
[Salvelinus alpinus]
Längd upp till 75 cm, Vikt upp mot 7 kg. Kallas även fjällröding. Buken är röd, orange alternativt gul. Fenkanterna lyser på långt håll i vattnet. Rödingen är en arktisk fisk vilket lever inom Vindelfjällens
kalla sjöar samt tjärnar. Den måste äga syrerikt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig och lever på små kräftdjur,
mygglarver, insekter samt annan fisk.
Dalripa
[Lagopus lagopus]
Längd 37–42 cm. Vingspann
55–66 cm. Hönsfågel tillsammans växlande fjäderdräkt. Sommardräkten äger rödbrunare färg än fjällripans och kroppens och näbbens mått är större. Dalripan trivs både i barr- och fjällbjörkskog.
Spelet är först spöklikt skrattande
för att sedan övergå inom ett nasalt
kabau kabau kabau.
1/6
Ren
[Rangifer tarandus]
Vindelfjällen är Sveriges
Sök i tre ordböcker vid en gång
SLARVIG slar3vig2, adj. -are. adv. -T; förr äv. SLARVOT, adj.; adv. = (Rudbeck Samolad 42( slarfut)).
Ordformer
(-ig osv. -og -ot (-ott) c. -ug -ut )
Etymologi
[sv. dial. slarvig, slarvete, slarvot, slarvut m. m.; jfr nor. slarvet(e); mot SLARVA, sbst.2, o. (i bet. 3, åtminstone delvis) till SLARVA, v.]
1) ifall (del av) klädesplagg l. om plagg (l. material l. ngt av material tillverkat): såsom hänger inom slarvor (se SLARVA, sbst.2 1), trasig; äv. ifall person: klädd i trasor; utom inom vissa trakter i bygdemålsfärgat spr. numera bl. närmande sig l. övergående inom 3; förr äv. inom utvidgad anv. (jfr 2), om (raggigt) djur: vars päls l. hårbeklädnad hänger i slarvor (se SLARVA, sbst.2 2 a) l. (närmande sig 3 a) är tovig. Svart G1 (; ifall korkåpor). BoupptSthm , s. a (om lakan).Dahlstierna (SVS) (c. ; om varg). Vnder enstaka slarfwog ytterplagg sticker ofta ett stolt sinne. Scherping Cober 1: (). Jag (sände) min halfbroder .. til Vpsala at okänt blif
RAGG rag4, sbst.1, r. l. f. l. m. (Lindestolpe Matk. 6() osv.), äv. (numera mindre br.) n. (Verelius (), Harlock()); best. -en, ss. n. -et.
Ordformer
(rag i ssg (: ragstolar). ragg c. osv.)
Etymologi
[fsv. rag, f., sv. dial. ragg, f. l. m. l. n.; jfr (ä.) dan. o. dan. dial. rag, r. l. n., nor. dial. ragg, n., isl. rǫgg, f., rǫggr, m., i vävnad invävd tott av ragg l. ull, samt detta sannol. ifrån nordiska tungomål lånade eng. rag (meng. ragg(e)), tygtrasa, (tyg)lump; inom avljudsförh. mot nor. dial. ru, ull som släpper från l. som klippes av får på våren, isl. rýja, plocka l. rycka från löst sittande ull ifrån får; sannol. till den ieur. rötter som föreligger bl. a. i lit. rauti, rycka upp (med roten), fbulg. ryti, gräva, rovŭ, grav, grop. Jfr RAGGA, sbst.,ROV, RUGG, ludd, lugg o. d.]
1) koll.: (strävt o. grovt, ofta borstigt, jämförelsevis långt o. vanl. rakt l. ngt krökt, stundom tovigt) hår från det stöt som betäcker (delar av) huden hos vissa varelse, t. ex.