Misslyckad kranskärlsoperation i höger ben
Annica, 53, ifall stjärnförfattaren: ”Hon har stulit mitt liv”
Uppdaterad | Publicerad
Annica Hedörn, 53, berättade för drygt ett kalenderår sedan sin livshistoria på grund av deckarförfattaren Emelie Schepp.
Om den misslyckade magsäcksoperationen och hur hon tvingades amputera benet. Nu är kapabel Annica studera om sitt eget liv i Schepps nya deckare – utan att denna gått tillsammans med på det.
– Hon besitter stulit mitt liv.
Ett mms med bilder på numeriskt värde sidor ur Emelie Schepps nya deckare. Det förändrade Annica Hedörns, 53, liv.
När Annica, såsom är ifrån Matfors utanför Sundsvall, läste utdragen ifrån sidorna upptäckte hon för att författaren skrivit om hennes eget liv – utan att denna hade någon som helst aning angående det, liksom Sundsvalls dagblad var inledningsvis med för att berätta.
– Påminner? Alltihopa handlar om mig. Det känns som för att hon äger kapat min identitet, säger hon.
Författare Emelie Schepp äger sedan sin debut sålt första boken i exemplar, bara inom Sverige, samt nu bör hennes deckarserie börja säljas i 27 länder.
F&#;rmaksflimmer
Vad &#;r f&#;rmaksflimmer?
Vid f&#;rmaksflimmer styrs inte hj&#;rtrytmen av den normala impulsgivaren i hj&#;rtat (sinusknutan).
Rytmen styrs i st&#;llet av en elektriskt kaos i hj&#;rtats f&#;rmak såsom leder mot att hj&#;rtat pumpar oregelbundet.
Det elektriska kaos som finns i f&#;rmaken vid f&#;rmaksflimmer startar ofta d&#;r blodet leds in i hj&#;rtat fr&#;n lungcirkulationen (lungvenerna).
Eftersom f&#;rmaken inte bidrar till hj&#;rtarbetet vid f&#;rmaksflimmer s&#; &#;r hj&#;rtats funktion mer alternativt mindre reducerad, och detta kan f&#;rv&#;rras om pulsen &#;r f&#;r h&#;g beneath l&#;ngre tid.
Detta upplever m&#;nga som reducerad kondition.
Hj&#;rtrytmen styrs av den normala impulsgivaren i hj&#;rtat (sinusknutan).
Orsaken mot f&#;rmaksflimmer
Orsaken mot f&#;rmaksflimmer &#;r ofta kopplad till andra sjukdomar liksom belastar hj&#;rtat, framf&#;r allt h&#;gt blodtryck vilket finns hos majoriteten av patienterna med flimmer.
Risken att f&#; flimmer &#;r
Benart&#;rsjukdom - f&#;nstertittarsjuka, väsentlig ischemi
Vad &#;r benart&#;rsjukdom?
Benart&#;rsjukdom innefattar f&#;rtr&#;ngningar i puls&#;drorna till benen och inom benen, samt indelas inom de tillsammans med claudicatio&#;intermittens&#; f&#;nstertittarsjuka och dem med kritisk ischemi.
M&#;nga äger ocks&#; f&#;rtr&#;ngningar som ej ger n&#;gra symptom.&#;
F&#;nstertittarsjuka - k&#;rlkramp inom benen
Vid claudicatio intermittens, k&#;rlkramp i benen, eller f&#;nstertittarsjuka kan detta g&#;ra ont i benen n&#;r ni anstr&#;nger dem, till modell g&#;r enstaka kortare str&#;cka.
Det beror p&#; f&#;rtr&#;ngningar inom k&#;rlen vilket g&#;r för att blodet besitter sv&#;rt för att passera mot musklerna vilket d&#; f&#;r f&#;r lite blod f&#;r att behärska arbeta liksom de ska.
F&#;rtr&#;ngningarna i puls&#;drorna beror p&#; &#;derf&#;rkalkning, alternativt &#;derf&#;rfettning, likt &#;r enstaka inflammatorisk process d&#;r k&#;rlv&#;ggarna blir stela och tjockv&#;ggiga vilket hindrar ett normalt blodfl&#;de.&#;
Vid kri
Riskfaktorer för kvarstående smärta efter ortopedisk kirurgi
Många elektiva ortopediska ingrepp görs på indikationen långvarig smärta i rörelseorganen. Smärtan medför funktionsinskränkningar samt försämrad livskvalitet. Mot denna bakgrund existerar det otillfredsställande att ett betydande sektion av patienterna har bekymmer med kvarstående smärta postoperativt. Det besitter visats för att ca 25 procent från patienter såsom remitteras mot smärtklinik besitter kvarstående smärta efter kirurgi. Dessa patienter rapporterar ofta avsaknad från förbättring samt fortsatt smärta och/eller reducerad livskvalitet [1, 2].
Den postoperativa kvarstående smärtan kan bero på ett mängd faktorer. Indikation, teknik och eventuella postoperativa komplikationer måste beaktas, likaså den viktiga frågan om detta finns samarbetande faktorer vilket kan påverka det kirurgiska resultatet [3]. Hur utmärkt nuvarande diagnostik och behandling är varierar mellan olika ortopediska diagnoser med smärta som huvudsymtom, och inom värsta fall kan den kirurgis
F&#;rmaksflimmer
Vad &#;r f&#;rmaksflimmer?
Vid f&#;rmaksflimmer styrs inte hj&#;rtrytmen av den normala impulsgivaren i hj&#;rtat (sinusknutan).
Rytmen styrs i st&#;llet av en elektriskt kaos i hj&#;rtats f&#;rmak såsom leder mot att hj&#;rtat pumpar oregelbundet.
Det elektriska kaos som finns i f&#;rmaken vid f&#;rmaksflimmer startar ofta d&#;r blodet leds in i hj&#;rtat fr&#;n lungcirkulationen (lungvenerna).
Eftersom f&#;rmaken inte bidrar till hj&#;rtarbetet vid f&#;rmaksflimmer s&#; &#;r hj&#;rtats funktion mer alternativt mindre reducerad, och detta kan f&#;rv&#;rras om pulsen &#;r f&#;r h&#;g beneath l&#;ngre tid.
Detta upplever m&#;nga som reducerad kondition.
Hj&#;rtrytmen styrs av den normala impulsgivaren i hj&#;rtat (sinusknutan).
Orsaken mot f&#;rmaksflimmer
Orsaken mot f&#;rmaksflimmer &#;r ofta kopplad till andra sjukdomar liksom belastar hj&#;rtat, framf&#;r allt h&#;gt blodtryck vilket finns hos majoriteten av patienterna med flimmer.
Risken att f&#; flimmer &#;r
Benart&#;rsjukdom - f&#;nstertittarsjuka, väsentlig ischemi
Vad &#;r benart&#;rsjukdom?
Benart&#;rsjukdom innefattar f&#;rtr&#;ngningar i puls&#;drorna till benen och inom benen, samt indelas inom de tillsammans med claudicatio&#;intermittens&#; f&#;nstertittarsjuka och dem med kritisk ischemi.
M&#;nga äger ocks&#; f&#;rtr&#;ngningar som ej ger n&#;gra symptom.&#;
F&#;nstertittarsjuka - k&#;rlkramp inom benen
Vid claudicatio intermittens, k&#;rlkramp i benen, eller f&#;nstertittarsjuka kan detta g&#;ra ont i benen n&#;r ni anstr&#;nger dem, till modell g&#;r enstaka kortare str&#;cka.
Det beror p&#; f&#;rtr&#;ngningar inom k&#;rlen vilket g&#;r för att blodet besitter sv&#;rt för att passera mot musklerna vilket d&#; f&#;r f&#;r lite blod f&#;r att behärska arbeta liksom de ska.
F&#;rtr&#;ngningarna i puls&#;drorna beror p&#; &#;derf&#;rkalkning, alternativt &#;derf&#;rfettning, likt &#;r enstaka inflammatorisk process d&#;r k&#;rlv&#;ggarna blir stela och tjockv&#;ggiga vilket hindrar ett normalt blodfl&#;de.&#;
Vid kri
Riskfaktorer för kvarstående smärta efter ortopedisk kirurgi
Många elektiva ortopediska ingrepp görs på indikationen långvarig smärta i rörelseorganen. Smärtan medför funktionsinskränkningar samt försämrad livskvalitet. Mot denna bakgrund existerar det otillfredsställande att ett betydande sektion av patienterna har bekymmer med kvarstående smärta postoperativt. Det besitter visats för att ca 25 procent från patienter såsom remitteras mot smärtklinik besitter kvarstående smärta efter kirurgi. Dessa patienter rapporterar ofta avsaknad från förbättring samt fortsatt smärta och/eller reducerad livskvalitet [1, 2].
Den postoperativa kvarstående smärtan kan bero på ett mängd faktorer. Indikation, teknik och eventuella postoperativa komplikationer måste beaktas, likaså den viktiga frågan om detta finns samarbetande faktorer vilket kan påverka det kirurgiska resultatet [3]. Hur utmärkt nuvarande diagnostik och behandling är varierar mellan olika ortopediska diagnoser med smärta som huvudsymtom, och inom värsta fall kan den kirurgis