Särkullbarn få lott för den förälder som ej är hennes
Hur frdelas arvet mellan efterlevande maka, gemensamma små människor och srkullbarn?
Hej! tackar för för att du vänder dig mot oss tillsammans din fråga. Nedan följer en rapport för vilka regler vilket kan aktualiseras i situationen du beskriver, följt från en sammanfattande rekommendation. Relevanta bestämmelser finns i äktenskapsbalken (ÄktB) samt ärvdabalken (ÄB).
Bodelning med anledning av en makens död
När en gift person går bort bör bodelning förrättas enligt reglerna i ÄktB, detta framgår av 23 kap. 1 § andra stycket ÄB. I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (se 10 kap. 1 § ÄktB, alltså sådan egendom som ej är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Vid bodelning beräknas makarnas andelar inom boet. Därefter räknas skulder bort ifrån makarnas gemensam egendom. Det likt är kvar därefter läggs ihop samt värdet delas på hälften (11 kap. §§ ÄktB). Kvarlåtenskapen efter den man som gått bort blir då dennes halva ifrån bodelningen plus eventuell enskild egendom.
Den legala arvsordningen
rver srkullbarn sin frlders make?
Hej och stort tack för att ni vänder dig till Fråga Juristen tillsammans din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vilket som gäller och enstaka allmän rekommendation.
Vem ärver vem?
Din fråga rör arv samt testamenten samt regleras därför i ärvdabalken. Där beskrivs det hur arvet bör fördelas. enstaka arvlåtares närmaste arvingar är dennes ungar, ärvdabalken 2 kap. 1 §. Barnen ska dela lika på arvet. Arvlåtarens barn kallas även den första arvsklassen. Finns detta inga unge, tar arvlåtarens föräldrar hälften var från arvet. Är någon från föräldrarna död, delar arvlåtarens syskon den förälderns lott, ärvdabalken 2 kap. 2 §. Den avlidnes föräldrar och dessas barn (den avlidnes syskon) utgör den andra arvsklassen.
Om den avlidne var gift och ej har
Efterarv – sålunda här fungerar reglerna
Efterarv existerar när någon får vänta på sitt arv tills den slutligen avlidne maken avlider. på denna plats kan detta uppstå konflikter mellan arvingarna och efterarvingarna. Här reder vi ut begreppen samt förklarar hur det fungerar.
Fri förfoganderätt ger efterarv
Då ett person övertar tillgångar tillsammans fri rätt att förfoga gäller reglerna om efterarv. Fri rätt att förfoga uppstår normalt genom reglerna i team om efterlevande makes arvsrätt, eller enstaka föreskrift inom ett testamente att testamentstagaren får tillgångarna med fri förfoganderätt.
Makes arvsrätt
Då en efterlevande make avlider är rätten att ärva tillgångar såsom den efterlevande maken fått med fri förfoganderätt kopplad till bestämmelserna om vem som ägde rätt mot arv efter den ursprunglig avlidne maken. Detta kallas efterarv alternativt sekundosuccession.
Testamentarisk efterarvsrätt
Arvingarna efter den som testamenterat bort tillgångar med fri förfoganderätt besitter också riktig till efterarv. Detta innebär t ex för att en gift per
Arvsklass
Arvsklasser är dem tre grupper som den avlidnes släktingar delas in i.
I första arvsklassen finns den avlidnes små människor (bröstarvingar) alternativt, då barnet är avlidet innan förälderns bortgång, barnbarn som då träder inom sin avlidna förälders plats (s.k. istadarätt). Första arvsklassen är den enda arvsklass som ej kan göras helt arvlös, då bröstarvingarna alltid äger rätt mot sin laglott även ifall det finns ett testamente som säger annorlunda.
I den andra arvsklassen finns den avlidnes föräldrar. ifall endera föräldern är avliden innan sitt barn träder eventuella bror/syster till arvlåtaren i sin förälders plats, och även dennes ungar kan ärva genom istadarätten. Om detta inte finns några bror/syster eller syskonbarn i existensen tar den kvarvarande föräldern hela arvet. Halvsyskon ärver om den gemensamma föräldern är avliden. Finns inga helsyskon, syskonbarn eller föräldrar till arvlåtaren kvar inom livet tar dock halvsyskon (eller dennes efterlevande barn) hela arvet.
I den tredje arvsklassen fi